Att tre år kan gå så snabbt!

Idag skrevs omtentaperiodens sista tenta. Himla skönt då det ger mig nästan en hel sista sommarlovsvecka! Men som vanligt mår jag som jag brukar efter tentaperiod.

Men var inte det jag tänkte skriva om, utan känslan jag hade i morse. När jag cyklade till tentan var det nämligen en precis likadan morgon som för tre år sen. Solsken, hög, krispig höstluft och en stark känsla av förväntan. Idag kom en helt ny årskull studenter till LTH, precis som jag själv gjorde för tre år sedan.

Jag minns förvirringen, nervositeten, förväntan och spänningen som nästan gick att ta på. Att för första gången träffa de där människorna som jag skulle plugga, skratta, festa och ha tentaångest med. Att gå vilse på KC, tänka att jag aldrig skulle lära mig att hitta på LTH och lära sig micro-kös-vett och etikett.

Det är tre år sen nu. Men i morse minns jag den där känslan så väl!

Förväntansfulla nollor utanför KC