God Vit Jul

Idag är det julafton. Jag firar med min familj, hem-hemma. Eftersom jag har turen att ha föräldrar som träffades på UNF-kongressen i Malmö -85 har jag alltid haft så gott som Vit Jul varje år. Någon snö finns det dock inte, något jag är mycket ledsen för.

Idag längtar jag efter att ta det riktigt lugnt, på gränsen till att ha tråkigt, det har varit länge, länge sedan sist. Det jag önskar mest, dock, är att alla barn och ungdomar får en vit jul, där föräldrar sätter dem i fokus och skippar nubben. Jag tycker att är en rättighet!

Jag vill också säga att känner någon sig ensam idag så går det jättebra att höra av sig! Jag har alltid tid!

Stor julkram på er alla!

Mitt liv och prestations-spöken att bråka med

Hej på er!
Jag tänkte förklara lite mer vem jag är och vad jag pysslar med när jag inte gör UNF-grejer!

Jag heter som sagt Lovisa, 21 år just nu, men snart 22. Jag bor fram till februari i Malmö, men pluggar på LTH, Lunds tekniska högskola och flyttar även i februari till Lund så jag får lite närmare till skolan. Jag har en fantastisk pojkvän/sambo/fästman som heter Sigfrid och är Iggis nu. Lillebror JB känner de flesta till, även om inte alla tror på att vi är syskon.

Lite saker ni kanske inte visste om mig:
*Jag är antagligen FS största Zelda-älskare, även om Ahmed ger mig en tuff strid.
*Jag vann riksmästerskapen i Twister på kongressen i Uppsala
*Jag kan dansa en hel del folkdans, spelar mycket folkmusik och äger en folkdräkt.
*Jag älskar elektronik, datorer, mobiltelefoner och andra smarta prylar
*Jag är allergisk mot kolsyrat vatten (på riktigt!)
*Jag blir åksjuk av att åka hiss
*Älskar att festa!
*Ville bli industriarbetare när jag var liten
*Älskar att bygga hus!


Att plugga på LTH och sitta i FS är en tuff kombo, något jag var medveten om när jag kandiderade. Min första läsperiod i höstas gick helt åt skogen. Det var mycket att sätta sig in i och det var mycket som hände. Den andra läsperioden har gått bättre skolmässigt. Jämnare, men hög belastning hela tiden har dock gjort att det har varit svårt att lägga massa tid på UNF.

Jag ska förklara lite hur det är att plugga på LTH.

Ett studieår består av fyra läsperioder, två på hösten och två på våren. Varje läsperiod läser jag två kurser, samtidigt. Under 7 läsveckor har vi föreläsningar och övningar och semenarier, och 8:e veckan har vi två tentor, på allt vi lärt oss. För att få ett hum om hur snabbt det går så hade jag matte och en kurs som heter hydrologi och akvatisk ekologi mitt första halvår. Kurserna var på lika många poäng, alltså tar de ungefär lika mycket tid. På det här halvåret, läst vi om hela gymnasiets matte (Matte A-E + diskret + lite extra), fast svårare, djupare, utan miniräknare och formelblad. På det ska vi kunna satser och bevis utantill. Det var tokigt jobbigt, men då är det ju ändå något vi har lärt oss förut. Samma tempo hålls på alla kurser, alltså även de som vi inte kunde något om innan.

Normalt sett kan jag sköta det mesta i läsvecka 1-7, men under tentaveckorna har jag inget normalt liv. Det kan vara svårt att få tag i mig, lång tid tills jag svarar på mejl och jag brukar vara väldigt tankspridd, förvirrad och glömsk. Nu vet ni varför.

Men som sagt normalt sett känner jag ändå att jag kan dra mitt strå till stacken och att jag bidrar mer än jag sinkar.

Men den här senaste tiden har varit annorlunda. Det är svårt att inte jämföra sig med vad andra gör. Och när andra i mitt fall är två fantastiska personer, Linda E och Linda A, varav den ena är heltidsarvoderad och den andra en sån som gillar att ta sånt "normala" människor tycker är jobbigt (puss på att vi har dig Linda A) så är det lätt att känna att jag inte bidrar eller gör det jag ska.

Jag visste att det här skulle bli en kamp, men jag visste inte hur mycket. Det jag har att trösta mig med är att jag har långa jul, påsk och sommar-lov där jag kan kompensera lite!

Men snart är den här omgångs tentaperiod över och det innebär nya kurser och nya tag. Det är en balansgång där jag ännu inte riktigt funnit jämnvikt, men jag tror jag närmar mig!

En historisk händelse (fast dålig)

Idag hände något historiskt. Fast dåligt historiskt. Idag var nämligen första gången jag åkte hem från ett UNF-arrangemang jag tagit mig till. Egentligen skulle jag föreläsa nu, men började känna mig krasslig i går och vaknade med feber idag. Kombinerat med andra trista händelser orkade jag helt enkelt inte och bestämde mig för att åka hem till Malmö. Någon gång måste vara den första dock, även om det var trist.

Det jag hann vara med på av studentnätverket var jättemysigt och peppigt! Bra folk, bra idéer, bra kursledning. Jag tror att de kommer hinna lära sig massa saker och jag är jättenyfiken på att se vart det här bär!

Har också haft en bra och givande diskussion med bästa Oskar! Lite fadderöverlämning, lite nyår och lite livet i allmänhet! Jag är glad att jag har sådana människor i mitt liv!

Nu ska jag sova till Malmö där jag kan vara krasslig i min soffa med en disneyfilm och min fina pojkvän/sambo/fästman!

Uppstart av studentnätverket!

Nu sitter jag på tåget mot Stockholm! Det är kolsvart ute och har varit en stund, känns som om klockan är närmare 20 än 16.40!

I helgen ska vi starta upp studentnätverket! Jag är mest deltagare, ska bara hålla ett 30-minuterspass om drogpolitik och påverkansarbete ur studentsynvinkel. Det ska bli spännande att se vart det här leder och jag ser fram emot en mysig helg med häng med fina vänner!

FS-mötet är avslutat!

Nu har vi gått igenom alla projekt! Det här kommer bli ett fantastiskt år! Sen ska den reviderade budgeten klubbas. Full fart med andra ord! Och nu blev budgeten spikad!

Igår träffade vi UNF Jönköping och hade en skön kväll med dem! Vi fick bara reda på att vi skulle gå ut från vandrarhemmet och här är vad som väntade på oss:

Fyra bilar som väntade. Bara att sätta sig ner och åka dit de tog oss. Vi möttes av folk i skyddsvästar och en spänd stämning la sig snabbt över gruppen. Vi bjöds på donuts och kaffe och fick ett snabbt intro om att vi var "utvalda" till ett uppdrag. Terrorister hade fångat en gisslan och vi skulle i grupper om fyra ta oss förbi terroristerna och få med oss gisslan levande ut ur lokalen. Vi åkte hiss en våning ner, blev utrustade med västar, skyddsmasker och hjälmar och släpptes ut i den labyrintliknande lokalen. Första gången tror jag att vår puls var så hög att terroristerna kunde höra oss och vi dog rätt snabbt, men inlärningskurvan var brant och fjärde och sista försöket gick i förhållande bra!

Efter några svettiga, adrenalinfyllda rundor blev det libanesisk mat med Jönköpings DS och de fantastiska UNF:arna som jobbade som statister nere i den varma källaren. En lyckad kväll verkligen! Men jag har nog inte varit så nervös på länge!

Nu har vi spikat projekten, budgeten och avslutat mötet och kör lite "småpuckar". Vi diskuterar restanter och hur vi ska få till en bättre betalningsfrekvens! Det ska bli bra och vi ska satsa! Gå in på http://www.unf.se/betala om ni vill ha mer pepp och räkna med att er distriktsfadder kommer kontakta er!

Nu ska vi boka möten och sen blir det hemfärd!

Budgetdag! (Fast inte massa siffror)

Idag pratar vi budget! Det låter kanske trist med är skoj på riktigt! Vi pratar nämligen inte massa siffror, utan går igen om alla projekt som utskotten har kommit på att de vill genomföra och bestämmer hur mycket pengar de ska få. Det är så många bra projekt att jag blir alldeles glad och vill bifalla allt! Vill du också läsa så tryck här, o-zip:a och leta upp "Budget", och bli pepp du med!

Igår testade vi de alkoholfria snapsarna. Kändes som om man kokat kryddor i vatten och sen spätt ut med mer vatten, förutom en som smakade riktigt äckligt och en som de som gillar lakrits gillade. Linda hade också gjort en egen på kokt ingefära som var riktigt god. Summa summarum, köp småflaskor och experimentera själv! Förslag: Ingefära, chili, kanel, eller klassiska snapskryddor men mycket mer reducerat!

Och förresten! (video)

Vi måste få upp betalningsfrekvensen!


Gå i på www.unf.se/betala och titta på Vidars tal till UNF-nationen, få statistik om medlemsavgiften och tips på hur ni kan arbeta i ert distrikt fram tills årsskiftet!

En liten bit in

Nu är alla här och vi är inne på beslutsärendena. Vi skulle också berätta hur roligt vi tyckte att var att vara på FS-möte.

Eric: De är ungefär så kul som... tänk er, Vidar, Ahmed, Dennis och Mårten, denna fubbicktrojca, i ett rum, klockan ett på natten, efter väldigt mycket coca cola, ungefär så kul.

 Rundan gav fler andra klockrena citat och jag skrattade min huvudvärk värre. Men jag är glad, och det är det viktigaste!

FS!

September-FS-mötet är igång! Rapportärenden betas av och jag har en bultande huvudvärk. Tur att det bara är myskväll ikväll!

Drogpolitiska utskottet

I morse klev jag upp strax före 6 för att kliva på första X2000-tåget till Stockholm. Seg som få sov jag rätt obekvämt de första timmarna, men sen började jag också göra lite vettiga saker. Förberedde lite inför mötet, skrev insändare och pluggade.

Strax före lunch kom jag fram till Stockholm och begav mig direkt till kansliet där jag fick krama om alla DO:ar och träffa lite annat trevligt folk.


Sen dess har det varit full fart, speedade på chokladbollar och vindruvor har vi varit fantastiskt produktiva. Det vi jobbar med nu är att få till projekt och äskningar (alltså be om pengar till projekten), vilket är ett rätt stort jobb. Efter att ha varit sjuk så mycket som jag har varit kommer jag nog behöva lite semester efter att tentorna och äskningarna är inne.

Projekt och idéer, med drogpolitiska programmet som bakgrund

Nu sitter jag på tåget, igen, och det känns lite smått surrealistiskt, det är inte varje dag som jag gör Malmö-Stockholm tur och retur!

Fantastisk solnedgång, som tyvärr inte lät sig fångas på bild

Dag två, UNF till alla!

På måndagen lyckades Elins bil ge upp en gång till, men med hjälp av lite snälla Vivalla-bor fck vi igång den och åkte till centrala lokalen för kvällsmat och affischering och hängkole-upphängning. Urspårat, eftersom vi alla var rätt trötta, men vi hade riktigt skoj!

Det blev inte så mycket sömn, utan roliga youtube-klipp halva natten och vi var lite segstartade nästa morgon, men tillslut körde vi iväg i Simons pappas bil som gick betydligt bättre än Elins (första gången jag körde en gas-bil, gick bra).

Väl på skolan fick vi träffa ett gäng nya fritidsledare, förhoppningsvis skapa ett fortsatt samarbete, och prata med massa fler ungdomar. Den här dagen, med rolig kvällsaktivitet, och när de redan kände igen oss blev det mycket spontanare och roliga samtal. Många lovade att komma och vi insåg att vi skulle behöva back-up. Simon ringde några snabba telefonsamtal och vips hade vi några UNF:are till som skulle komma. Härligt med folk som ställer upp med så kort varsel! Fler hängkolor åkte upp och jag började min resa hemåt.

Efter lunch kom så många på tårtbakartävlingen att vi inte ens vet hur många! Fantastiskt roligt!

Överlag tänkte jag att det var så grymt roligt att titta på facebook och se alla saker som hände! Så många roliga aktiviteter vi har!

Jag känner bara sån kärlek!

Jag vill göra om det, vill ni? :)

Första dagen på UNF till alla i Örebro

Kampanjäventyret började egentligen för mig redan igår, då jag satte mig i bilen mot nordligare breddgrader. Jag liftade helt enkelt med mormor och morfar till Köping där jag fick sova. Tidigt i morse bar det av mot Örebro med tåg och väl där blev jag upplockad av Simon och Elin och vi for till Vivallaskolan i en liten grön bil som en stor del av dagen lite oväntat skulle cirkulera kring.

På Vivalla fick vi stå i deras grymma fritidsgård och många många infoblad delades ut. Hoppas på att fler vågar snacka i morgon när de har sett oss idag, eftersom det blev mer häng vid vårt bord ju längre dagen gick.

Vi pausar mellan rasterna

John fick många nya stilar av Frida

När fritidsgården stängde skulle vi åka för att äta och åka fixa saker till kvällens aktiviteter. Vi svängde också förbi UNF-lokalen där denna för mig nostalgiska affisch fanns.

Lite nostalgi

 Vi åkte som sagt för att fixa lite saker, men på parkeringen utanför Biltema bestämde sig plötsligt Elins lilla ford för att strejka. En snäll kille försökte startkabla igång den men det gick inte utan vi fick ringa efter bärgning.

Återupplivande försök på Elins bil

 En snygg bärgar-tjej dök upp och lyckades med ett magiskt knep få igång bilen som fick åka några mil sen för att ladda upp ordentligt.

Vi blev räddade av en snygg bärgare som utförde lite magi på Elins bil så den gick igen

 Väl framme vid aktiviteterna kom vi inte in i lokalen som vi skulle få vara i, aningen frustrerande, men det löste sig.

Utelåsta, det var kallt

Efter många om och men, dubbelbokningar och så vidare besökte ett litet gäng kvällens aktiviteter, tårtbakartävlingen i morgon lär locka mer folk.

Nu ska vi ut på stan och hänga upp hängkolor med budskap i centrala Örebro!

Nya tag och nya krafter i morgon!

Go UNF!

Tävlingar och kampanjdagar

Vet du att du kan vinna en Ipad? Det är nog världens enklaste tävlingsregler. Är du medlem i UNF så skickar du bara ditt namn, personnummer (alla 10 siffror), mobilnummer och mejladress, till medlem@unf.se. Sista dagen är den 30:e september (fredag om en vecka!) så skynda skynda!

Snart är det kampanjdagarna! Jag är jättepepp och har några tips. Har ni svårt att komma på aktiviteter så kolla antingen loggen till facebookarrangemanget  eller den nya diskussionsgruppen för massa roliga idéer! Ett tips är också att redan nu ta kontakt med lokaltidningar och tala om vad ni ska hitta på. Det innebär en chans att ni kan synas i tidningen under kampanjdagarna! Snacka om att synas! Berätta också om att detta kommer ske nationellt, då vill de ju inte var de enda som inte täcker det! =D 

Kom igen nu UNF! Låt alla se UNF!

Susar fram

Sitter på tåget mot FS-möte. Det ska bli roligt, men är säker på att det kommer bli intensivt! I Alvesta klev Mårten på (och jag hann få en kram av min mamma!), trevligt med lite sällskap, bra att kunna diskutera alla dokument lite mer. Är du nyfiken på vad vi ska prata om går det att hitta handlingarna här.

Vad som har hänt sen sist är att alla utskott har börjat lämnas över, struktureras upp och formas efter de nya deltagarna. Förhoppningsvis kommer jag kunna uppdatera er om vad som händer under helgen!

Fake Free är kanske bäst i världen!

I helgen var Fake Free på plats på DSS:en och jag blev återigen påmind om vilken grymt bra grej det är! Jag minns AHA-upplevelsen jag fick på min första utbildning, hur nykterhetsrörelsen spär på alkoholnormen, hur vi skjuter oss i foten, hur svårt det är att alltid komma ihåg hur en ska formulera sig, men hur gött det känns när någon drickist själv ser alkoholnormen när jag har sagt rätt sak!

Fake Free har ju utvecklats sen dess och är nu en fristående tankesmedja, men jag hoppas att det inte motsäger att UNF får många utbildningar och bra info om hur en ska vara Fake Free! Jag har fullt förtroende för att Alva och Linnéa kommer göra både UNF och världen lite mindre fake!

Har ni förresten spanat in den grymt snygga nya hemsidan? Den finns både på svenska och engelska!

Och när du ändå är igång, gilla dem på facebook! För de är ju kanske bäst i världen!

Distriktsstyrelsesamling!

Distriktsstyrelsesamlingen, DSS:en är i full gång och det här är ren lycka för mig! Jag är värd för den drogpolitiska delen av utbildningen, vilket mest innebär att jag får lyssna på bra föreläsningar och hålla lite allmän koll, rätt nice alltså. Men okej, jag ska hålla i ett kurspass i morgon också, om hur man träffar politiker. Det är så roligt att se engagemang och nyfikenhet kring något som ibland upplevs lite läskigt.

Jag minns första gången jag blev hookad på dropolitik. Det var på ett pass med Robert Damberg som jag fattade hur tokigt roligt det är med drogpolitik. Det är roligt att många strategier och situationer har ändrats sedan dess, men det är roligt att mycket fortfarande är gångbart!

Jag ser med stor entusiasm fram emot kampanjdagarna. Jag längtar efter att UNF ska synas. Och synas så sjukt mycket!

Men här och nu är jag så lycklig. Masslogi, kramar, kärlek, UNF i sitt esse! Jag älskar UNF!

Åka tåg!

Efter en förmiddag med föreläsningar sitter jag nu på ett svinkallt X2000 mot Stockholm. Vegetariska utbudet i bistron är riktigt kasst, så macka och yoghurt blev lunch, tur att det i alla fall går att få varm choklad med priokortet nu för tiden! Trots allt detta är peppen stor när jag rullar genom landet med Emil Jensen i lurarna och några produktiva studietimmar framför mig.

Lämnade som sagt Lund vid 11.30, ska på överlämning av drogpolitiska utskottet i eftermiddag. Kommer till Stockholm lagom tills vi börjar, sen kommer vi antagligen möta i princip fram tills mitt tåg går. Nattåg tillbaka till Malmö, vilket innebär att jag lugnt kommer resa längre tid än jag faktiskt är på möte. Men sånt är livet och nattåg är ju rätt mysigt!

Vi ska också få se vilka som har ansökt till drogpolitiska utskottet, det ska bli jättespännande! Den 20:e ska alla utskott ha bestämt vilka som ska sitta i dem, så ni som har sökt, håll ut, det kommer snart!

Nej, tillbaka till plugget!

Gästinlägg från Olle!

Här kommer ett gästbloggsinlägg från Olle Ghynter - Zillén. Följ honom på twitter! Ollegz!


Jag kommer ihåg hur länge jag hade stått och kollat mig i spegeln. Inte för att jag var vacker eller så, det var en osäkerhet. Skulle jag bli accepterad? Skulle de tycka om mig?

Jag kommer ihåg hur pampigt det kändes, vi hade ju trots allt en dörrvakt(?). Det här var alltså en tioårsfest för UNF Morgonstjärnan. Jag kommer ihåg att jag hade skjorta och kände mig ful. Det kändes konstigt att skaka hand med folk jag var säker på att jag aldrig skulle träffa igen.

Jag kände mig egentligen utanför hela festen. För alla hade någon att hänga med, antingen hade de tagit med en kompis eller så hade de kompisar där.  För mig är öppenhet = medvetenhet vilket också är inkludering. Om man ser alla, istället för sin bästa vän så är det lättare för alla de som inte är ens bästa vän att känna sig välkomna.

Jag vågade aldrig riktigt komma ut med att jag var nykterist på mitt gymnasium eller grundskola, det kom av sig själv. I sommaren mellan 2an och 3an, när jag precis hade gått Prideparaden för UNF. Det var extremt skönt, att slippa leva ett dubbelliv. Ett dubbelliv byggt på lögner.

Samtidigt som jag inte förstår varför man ska vara tvungen att ”komma ut” som nykterist på gymnasiet/högskola/universitet. Det skär sig att vara nykterist med alkoholnormen i Sverige. Man antas dricka alkohol.

Det är hemskt, samtidigt som det är förskräckligt. Det är förskräckligt, samtidigt som det är sjukt. Det är sjukt, samtidigt som det är overkligt.
Tillsammans kan vi göra världen lite mer verklig (och extremt mycket mer nykter). Jag är med, nu är frågan: Är du?
Olle Gynther – Zillén
iollegz@gmail.com

Dansar tills det stänger

Så var skolan igång igen. Det är härligt att träffa all klasskamrater igen och nollningen har varit härlig! Fina, engagerade personer som har gjort det till en upplevelse för sig själva och för mig! Linjär algebra verkar skoj och jag hoppas att termodynamiken snart når mig med.

Utöver nollningen har jag de senaste dagarna jobbat på en kommunikationsplan tillsammans med Linda E. Det ser så proffsigt ut med bilagemallar, även om jag inte är så proffsig än. Jag hoppas att FS blir nöjda med den och att vi kommer bli bäst på att kommunicera!

Jag har också börjat prata med ordentligt med mina fadderdistrikt. Jag pratade en rätt lång stund om dittan och dattan, med Simon, distriktsordförande i Örebro. Senare ikväll får jag förhoppningsvis också prata med Emelina, Blekinges coola DO! Faddringen är kanske en av de saker jag mest ser fram emot!

Än så länge funkar det bra att kombinera skola och UNF, jag känner mig effektivare och lugnare än förra året, vilket är jätteskönt! En lagom dos party gör det inte sämre, igår dansade jag tills festen tog slut på en riktigt rolig sittning med skolan! Så här kan jag nog fortsätta ha det! :)

Emil Jensen och engagemang

"Jag bryr mig inte" - träffar som ett hårt slag i magen eller ett smetigt, påklistrat "jag bryr mig" som träffar mig i ansiktet som fisljummen alko-öl och klistrar sig kvar och luktar illa. Vilket är värst? Det pratade Emil Jensen om på sin konsert på Malmöfestivalen i söndags. Om de där små sakerna som gör skillnad. Hur det känns när man känner att någon bryr sig, utan att ord behöver uttalas. Om vikten av att engagera sig och att våga och orka trots att man stämplas med negativt laddade ord.

Så länge jag får fortsätta engagera mig, ansluter jag mig med glädje till Emils "pretto-ghetto", så länge jag får fortsätta brinna för att göra världen bättre.

Jag kommer fortsätta lyssna på "Inte vackrast i världen" och tänka på alla människor som får mig att orka vilja mera. Som får mig att må bra och växa. På alla fantastiska stunder jag har haft med UNF. Och jag kommer längta efter nästa Emil Jensen-konsert!

Kansliet och skönsång

Idag har vi haft klämma/känna med kansliet. Dennis, Felicia, Terese, Elma, Alva, Linnéa var och hälsade på (Astrid har ju varit med hela veckan) och vi har jobbat på att lära känna varann, diskuterat kommunikation och vilka resurser som finns. Vi avslutade dagen med tävlingar och det var många skratt. Jag känner mig dock rätt trött, att ta sig igenom grupp-processen är rätt tungt och det är så stora mängder information som hela tiden ska tas emot, så jag var tacksam när vi slutade dagen förhållandevis tidigt idag. Hann få till ett samtal med Sigfrid (min fästman/sambo) och det var skönt att få vädra lite känslor.

Jag försökte under dagen prata kommunikation utåt, men tror jag får upprepa det. Även om mina frågor lite kastades bort tror jag på responsen att de är viktiga och jag kommer fortsätta tjata om vad vi förmedlar för attityder. 

Vi har också idag fattat våra första riktiga beslut. De rörde traktamenten och ersättningar och det var spännande hur den gemytliga gemenskapen snabbt byttes till professionalism. Lite tvära kast, men jag tror att vi var under rätt stor tidspress.Eric har också fyllt 19 under dagen, vilket firades med ballong och fantastisk o-skönsång, men den var hjärtlig!

En händelserik dag alltså! Som alla de senaste... och kommande! Tentavecka kommer nog kännas lugnt efter det här!

Tyngre dag

Idag har varit en tyngre dag. Vi har gått igenom livslinjerna, jobbat med kommunikation och gruppen, lärt känna varann bättre för att sedan avsluta med lite "folkrörelse" alltså lagidrott och efterföljande bastu.

Det har sagt många tänkvärda saker och jag tycker att det är ett väldigt roligt experiment att sätta så många ledare tillsammans. Lite konflikter, men det mesta kan lösas med kommunikation.

Dagarna är långa, upp till 8 och tillbaka på rummet vid 00.00. Jag har pratat mycket om Sigfrid, men tyvärr inte så mycket med honom.

I morgon blir det lära känna kansliet och lite faktiskt arbete, samtidigt som gruppens faser fortsätter att utvecklas. Intensivt, spännande och utmattande!

Utmattad, ohämmad entusiasm

Det har varit en lång och händelserik dag! Jag sov fruktansvärt dåligt, vaknade spänd, nervös och förväntansfull. Dagen började lite mjukt med Tollare-frukost, genomgång av veckan och ifyllande av diverse listor. Hela gänget samlat och alla verkade lite nervösa, men peppade.

Så kom Espen och de konkreta övningarna började. Fyra-fälts-teckningar, kommunikationsövningar (bygga duplo och mordgåtor), PAEI-test (jag fick 3 på producerare, 3 på administrerare, 3 på entrepenör och 9 på integrerare, lite skillnad från för några år sen!), teori om grupper (Johari fönster och feedback) och sen (och kanske roligast av allt) spelet orangino. Jag ska definitivt köpa det, vore fantastiskt roligt att spela med familj och nära vänner!

För att avsluta kvällen fick vi en läxa till nästa morgon och det var att rita en livslinje. Jag förundrades, mindes och gladdes åt de olika epokerna i mitt liv. Hur det svänger fram och tillbaka och vad jag redan har hunnit uppleva.

Jag längtar massor till i morgon!

Framme på Tollare

Försenad, med huvudvärk och mycket trött landade jag på Tollare. Men vad gör det när man möts av vänner! I morgon börjar det, kan inte riktigt vänta. Tänker på samma sätt som kvällen före julafton när jag var liten. "Men om jag går och lägger mig nu och somnar tidigt, då blir det ju i morgon snabbare!". Dags att bädda sängen med andra ord!

Ps. Det syns vart designen är påväg, men den är inte riktigt klar än

Arbetsvecka

I morgon, i morgon. Då går tåget till Stockholm. Arbetsvecka med nya förbundsstyrelsen (FS). Själva arbetandet börjar inte förrän tisdag morgon, men jag åker tidigare.

Jag är nervös, kan man lugnt säga, trots att jag känner de flesta. Men jag är samtidigt väldigt peppad och inspirerad! Jag hoppas och tror på en spännande vecka med många intressanta diskussioner, möten och idéer.

Fienden? Och en rund, gosig boll

Knappt en timme efter att jag hade blivit vald på kongressen fick jag frågan "Jaha, hur känns det att ha blivit fienden nu då?". Jag blev alldeles ställd. Jag vet att det genom tiderna har funnits kritik mot FS, men att redan då, innan vi ens hunnit göra något tala om för mig att jag hade blivit fienden gjorde mig arg. Att det jag inte ens hade hunnit börja göra, dömdes, för den post, de själva hade valt mig till.

Det har fått mig att börja tänka på öppenhet. Vad öppenhet är. På vad jag menar med öppenhet.

UNF är en organisation där medlemmarna och föreningarna ska dra det stora lasset. FS kan klura på strategier och medel för att nå målen, men i själva verket ska inte det stora jobbet göras där. Men om saker ska hända på det viktiga planet måste informationen gå fram. Snabbt, tydligt och utan prestige.

Många UNF:are som jag har pratat med tycker att det finns ett tydligt "vi och dem"-tänk, att det är ett stort steg mellan medlemmen och FS och att FS spär på det. Men de personer, som sa att jag hade gått över till den onda sidan och blivit fienden, är det inte de som kanske gör att det lever kvar? Jag har ju inte hunnit göra så mycket för att leva upp till det ännu.

Jag vill inte att någon skall känna sig överkör, förbisedd, eller på något vis arg efter ett möte med mig (okej att vi kanske har delade meningar, men inte på grund av hur jag behandlar hen). Men jag förstår också att det är svårt att inte missa något när vi är så många. Min hjärtefråga kommer vara att knyta samman UNF, från att folk tror att det är något spetsigt, hierarkiskt, till en mer rund, gosig boll där alla känner att de är lika viktiga. Planering är viktigt, men man kommer ingenvart utan genomförande. Därför, är alla, utan undantag, lika viktiga i UNF.

Jag vill jobba via den här bloggen, jag vill jobba på facebook och twitter, det går att ringa/sms:a mig (073-4041562), det går att mejla (lovisa@unf.se), jag vill påverka mina vänner i FS och på så många sätt mer som jag kommer på, ska jag jobba för ett UNF där alla känner sig involverade och delaktiga.


Ni får kalla mig fienden, men bara när jag förtjänar det

Ny blogg för ett nytt uppdrag

Hej.
Jag heter Lovisa, jag är 21 år, nyvald ledamot i Ungdomens Nykterhetsförbunds förbundsstyrelse. Tanken är att jag ska kunna blogga här om alla mina tankar kring detta uppdrag. Jag vill kunna bolla idéer, sprida information, vädra åsikter och tankar, öppna upp för diskussion och framförallt visa vad vi gör.

Bloggen är under konstruktion (min käre bror håller just på att förverkliga mina designidéer). Stå ut, snart blir den jättefin.