Här kommer ett gästbloggsinlägg från Olle Ghynter - Zillén. Följ honom på twitter! Ollegz!
Jag kommer ihåg hur länge jag hade stått och kollat mig i spegeln. Inte för att jag var vacker eller så, det var en osäkerhet. Skulle jag bli accepterad? Skulle de tycka om mig?
Jag kommer ihåg hur pampigt det kändes, vi hade ju trots allt en dörrvakt(?). Det här var alltså en tioårsfest för UNF Morgonstjärnan. Jag kommer ihåg att jag hade skjorta och kände mig ful. Det kändes konstigt att skaka hand med folk jag var säker på att jag aldrig skulle träffa igen.
Jag kände mig egentligen utanför hela festen. För alla hade någon att hänga med, antingen hade de tagit med en kompis eller så hade de kompisar där. För mig är öppenhet = medvetenhet vilket också är inkludering. Om man ser alla, istället för sin bästa vän så är det lättare för alla de som inte är ens bästa vän att känna sig välkomna.
Jag vågade aldrig riktigt komma ut med att jag var nykterist på mitt gymnasium eller grundskola, det kom av sig själv. I sommaren mellan 2an och 3an, när jag precis hade gått Prideparaden för UNF. Det var extremt skönt, att slippa leva ett dubbelliv. Ett dubbelliv byggt på lögner.
Samtidigt som jag inte förstår varför man ska vara tvungen att ”komma ut” som nykterist på gymnasiet/högskola/universitet. Det skär sig att vara nykterist med alkoholnormen i Sverige. Man antas dricka alkohol.
Det är hemskt, samtidigt som det är förskräckligt. Det är förskräckligt, samtidigt som det är sjukt. Det är sjukt, samtidigt som det är overkligt.
Tillsammans kan vi göra världen lite mer verklig (och extremt mycket mer nykter). Jag är med, nu är frågan: Är du?
Olle Gynther – Zillén
iollegz@gmail.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar